Stockholms Stadsbyggnadskontor säger 2018 att verksamheten vid kraftvärmeverket kommer att medföra utsläpp till luft. En spridningsberäkning har genomförts för att visa hur utsläppen påverkar omgivningen. Villkor för utsläpp till luft kommer att fastställas i miljöprövningen. 1)
Stockholms Stads startpromemoria för Lövstaverket säger också att rök från förbränning och damm från askhantering kan ge upphov till luftföroreningar. Sambandet mellan luftföroreningar och hälsopåverkan är linjärt, vilket innebär att ju mer föroreningar man utsätts för desto större är hälsopåverkan. 2)
Obetydliga konsekvenser av utsläpp till luft enligt Stockholm Exergi 3) 9)
Vid planområdet är bakgrundhalterna av luftföroreningar låga. Vid ett genomförande av planen kommer halterna av luftföroreningar i planområdets närhet att öka. Genomförda beräkningar visar dock att bidraget till mängden luftföroreningar till omgivningen från den planerade verksamheten är litet. Det finns ingen risk för att miljökvalitetsnormer, miljökvalitetsmål eller nivåer för kritisk belastning kommer att överskridas.
Sammantaget bedöms ett genomförande av planen medföra obetydliga konsekvenser.(OBS! Det finns ingen utredning eller redovisning av hur de aktuella små utsläppen påverkar exempelvis hälsan för de närboende på sikt. Det redovisas bara att utsläppen kommer ligga inom normer och mål, där sådana normer finns)
Stockholm Exergi säger i sitt samrådsunderlag att utsläppen till luft från anläggningen innehåller bl.a. stoft, svaveldioxid, kväveoxider, väteklorid och mycket små mängder av metaller. Utsläpp till luft uppstår även från transporter. Vid den planerade anläggningen kommer olika förbränningstekniska åtgärder vidtas för att minska utsläppen av kväveoxider. 4)
Lövstaverket ska enligt Stockholm Exergi ha en så kallad fluidbäddspanna (FB) vilket ger högre effektivitet men genererar väsentligt mer utsläpp av kväveoxider (NOx). 5)
Kväveoxidreduktion kan leda till ökade utsläpp av lustgas och ammoniak 6)
Olika reningsåtgärder har tillkommit efter införandet av miljöavgift på NOx-utsläpp vid energiproduktion: Naturvårdsverket säger att en av dessa åtgärder är rökgasrening där reduktionsmedel (ammoniak eller urea) tillsätts så att kväveoxider reduceras till kvävgas och vatten. Reningen är antingen selektiv icke katalytisk reduktion (SNCR) eller selektiv katalytisk (SCR). Som en följd av SNCR/SCR har halterna av ammoniak och lustgas i rökgaserna i vissa fall ökat, liksom ammoniumhalterna i aska och rökgaskondensat.
Utsläpp av nano-partiklar
Vid förbränningen i kraftvärmeverket kommer stoft att släppas ut. Stoft är ett begrepp som avser partiklar som kan hålla sig svävande fritt i luften. Partikelstorleken för stoft definieras generellt som störst till cirka 100 µm (mikrometer). Moderna förbränningsanläggningar med partikelavskiljning tar till huvuddelen bort partiklar (till utomhusluft) som är större än cirka 2,5 µm. (Exergi)
Enligt Professor Alexander Lyubartsev 7) vid Stockholms Universitet så består stoft av partiklar av olika storlek och kemisk sammansättning. Även om större partiklar kan avskiljas, så släpps mindre partiklar < 2.5 µm ut. Och just dessa partiklar, som brukar kallas nano-partiklar, utgör de största hälsoriskerna. Det gäller för speciellt för dem som bor i närheten och exponeras kontinuerligt. Enligt flera undersökningar kan diverse nano-partiklar inklusive kolnanorör bildas, som kan vara cancerogena vid kontinuerlig exponering. Vid förbränning av avfallsbaserat bränsle (sopor) kan man förvänta betydligt större andel av partiklar som innehåller inte bara kol men också en okontrollerad mängd av andra ämnen. För att göra några slutsatser om innehåll av arsenik, bly, kadmium, måste man veta hur mycket av dessa ämnen som finns i det “återvunna bränslet”. Kan man verkligen garantera att ingen av dessa ämnen hamnar i soporna som förbränns och sedan släpps ut i luften som mikropartiklar? Man måste verkligen kräva att det görs en naturvetenskapligt grundad opartisk analys av miljö- och hälsokonsekvenser för utsläppen från kraftvärmeverket
Utsläpp ökar risken för cancer 8)
Vid förbränning av sopor (exempelvis RDF) kan enligt Naturskyddsföreningen bland annat cancerframkallande dioxiner och furaner bildas. Dioxiner och furaner är svårnedbrytbara och finns därför kvar i naturen under lång tid. Gifterna är cancerframkallande och hormonstörande och påverkar arvsmassan, tillväxten och fertiliteten hos djur och människor. Exakt hur stora utsläppen från den stadigt ökande sopförbränningen är i dag vet ingen.
Kraftigt ökade utsläpp av det giftiga ämnet HCB 8)
Beräkningar som gjorts av Svenska miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket visar att utsläppen av det cancerframkallande ämnet hexaklorobensen, HCB, kan ha ökat med 80 procent de senaste 25 åren. Utsläppen beräknas på aktivitetsdata och ökningen beror till stor del på den ökade fjärrvärmeproduktionen i Sverige.
HCB klassas som en av de tolv miljöfarliga kemikalierna, tillsammans med bland annat DDT, dioxiner, furaner och PCB. Det lagras länge i naturen och halterna ökar ju högre upp i näringskedjan man kommer. HCB är cancerframkallande och hormonstörande och kan ge hjärnskador.
HCB bildas exempelvis vid förbränning. Det är framför allt den ökade fjärrvärmeproduktionen som gjort att utsläppen ökar. Både eldning av biomassa och avfall leder till utsläpp av HCB. Men siffrorna är osäkra. Ingen mäter de exakta utsläppen och de utsläppsfaktorer som ligger till grund för beräkningarna har många år på nacken.
Utsläpp från transporter enligt Exergi 9)
Lastbilstransporternas utsläpp till luft har beräknats utifrån ett normalbehov av ca 16 lastbilar per
dygn (5 560 stycken/år) för tre olika körsträckor 10, 20 resp. 40 km. Bidraget av luftföroreningar från lastbilstrafiken bedöms vara försumbara med avseende påverkan på miljökvalitetsnormerna och miljökvalitetsmålen.
SCR rökgasrening används även för NOx-reduktion av dieselavgaser, exempelvis vid lastbilstransporter, där urea tillsätts i form av AdBlue, vilket då också kan generera lustgas (som är en 300 gånger mera potent växthusgas än CO2).
Även fartygstransporterna med bränsle kommer att innebära utsläpp till luft: Cirka 300 fartyg per år förväntas anlöpa den nya hamnen i Lövsta. Dock redovisar Exergi inga beräkningar för utsläpp till luft från fartygstransporterna.
Deponigas innebär brand och explosionsrisk 10)
Deponigas bildas när avfall och organiskt material bryts ned i en deponi. Deponigas har uppmätts vid föreliggande undersökning. Gasen består i huvudsak av metan och koldioxid. Inget deponigasningssystem finns installerat i de sluttäckta deponierna. Med förtätningen av markytan finns det en ökad risk att eventuell deponigas som tidigare ventilerats fritt ur marken ansamlas under byggnader vilket kan leda till att ett gastryck byggs upp. Gasen kan också tvingas hitta nya vägar ut ur marken vilket kan leda till att den kan spridas till omgivningarna, i värsta fall på ett osäkert sätt. Det finns även en risk att gas tar sig in i byggnader, om inte rätt åtgärder vidtas.
Positiv klimatpåverkan enligt Exergi 4) 10)
Den nya anläggningen genererar totalt sett en positiv klimatpåverkan enligt Exergi (på grund av mindre utsläpp i de länder bränslet importerats från). Den är en viktig del i strategin för ett fossilbränslefritt Stockholm år 2040 och medför bland annat att det koleldade Värtaverket kan avvecklas. Anläggningen möjliggör för RDF, RT-flis och biobränsle. All förbränning medför utsläpp av klimatgaserna koldioxid och lustgas. RDF genererar låga CO2-utsläpp även om bränslet kan innehålla plast. RT-flis och biobränsle betraktas som klimatneutrala.
Metan som läcker ut från marken och deponierna är en farlig gas som också är en kraftig växthusgas med cirka 25 gånger mer klimateffekt än koldioxid.
Den miljöfarliga flygaskan kan inte deponeras på ett hållbart sätt 11) 12)
Vid avfallsförbränning utvinns energi men som biprodukt bildas också den miljöfarliga flygaskan. Problemen med flygaskan har alltid varit många. Den har exporterats till Langøya i Norge för att hamna på underjordsdeponi vilket inte är ett hållbart alternativ då den beräknas vara uppfylld 2023-2025. Flertalet försök har genomgåtts för att hitta användningsområden men det vanligaste är att den deponeras. Flygaskan från avfallsförbränning innehåller höga halter av tungmetaller och salter och är miljöfarlig.
Utsläppsövervakning 8)
Värmeverken behöver bara mäta utsläppen två gånger per år och rapportera värdena i den årliga miljörapporten. Det är sällan gränsvärdena överskrids i rapporterna. Naturvårdsverket tror att det kan bero på att verken väljer att mäta värdena vid tillfällen då förbränningen är jämn.
För att bättre kunna följa utsläppen och åtgärda brister i tid vill Naturvårdsverket att värmeverken ska mäta utsläppen kontinuerligt. Tekniken finns och används på flera ställen i Europa. Men att få branschen att frivilligt åta sig en tätare, och därmed dyrare, mätning går långsamt.
Därför har Naturvårdsverket valt att driva några fall i domstol, i samband med att värmeverken har förnyat sina tillstånd för verksamheten. Och i en dom i Mark- och miljööverdomstolen tidigare i år fick Naturvårdsverket för första gången rätt i ett sådant ärende. (Mot Sydskånes avfallsbolag, Sysab)
Slutsatser
Även om det är så att utsläppen kommer att uppfylla alla de krav som vanligtvis ställs på den här typen av anläggningar, så kommer betydande mängder miljöfarliga ämnen att spridas över de närmaste omgivningarna under en stor del av året när anläggningen är i drift (dygnet runt under ca 9,5 månad/år). De största mängderna kommer att spridas genom utsläpp till luften från den 120 meter höga skorstenen. Genom höjden på skorstenen så kommer föroreningarna spädas ut innan de sprids över norra Hässelby Villastad och Järfälla, som ligger i den huvudsakliga vindriktningen från verket (se spridningskarta nedan).
Oklart med hälsomässiga konsekvenser för de närboende
Vad konsekvenserna blir hälsomässigt för de som bor i det berörda området är oklart och det är även beroende av hur utsläppsövervakning sker och av vad det tillförda bränslet innehåller. Det senare är även beroende av vilka kontrollrutiner som är möjliga att etablera för att kontrollera bränslets innehåll innan det används.
Striktare kontrollrutiner kan även tilldömas i miljötillståndet av Mark- och miljödomstolen, som i exemplet med Sysab 8): Kritiska yttranden under tillståndsprövningen kan därför vara av stor vikt för de närboendes hälsa.
Långtransporter inte medtagna vid beräkning av utsläpp
Beräkningen av utsläpp från transporter antar högst 40 km körsträcka med lastbil: Man har inte tagit hänsyn till returer av lastbilar och inte heller tagit med utsläpp i förbindelse med långtransporter av till exempel flygaska.
Trots att utrikes fartygstransporter är en större källa till CO2 än flyget 13), beaktar Exergi i MKB’n endast utsläppen från fartygstransporter med att hävda att det bättre än lastbil: ”Merparten av bränsletransporterna planeras att göras via fartyg, vilket är positivt ur ett klimatperspektiv jämfört med transporter med lastbil.” (Man nämner dock inte att tåg skulle vara ett betydligt bättre alternativ.) I spridnings och depositionsberäkningarna 9) omnämns inte ens fartygen.
Risker med utsläpp från deponierna inte redovisade
Av planerna för uppförande av det nya kraftvärmeverket framgår att Exergi avser att sanera marken där det nya verket med sina kringanläggningar ska stå. Däremot så framgår det också att de inte avser att göra något åt exempelvis de angränsande gamla deponierna. Det framgår inte av nuvarande utredningar vilken eventuell risk det innebär för den nya verksamheten, men inte heller för den allmänhet som har tillträde till dem.
Referenser:
1) Förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning avseende detaljplan för Lövstatippen, PM avgränsning MKB, Dnr 2017-09500, 2018-06-15 (7167797_2_6.pdf)
https://etjanster.stockholm.se/Byggochplantjansten/Meeting/GetMeetingCaseFile?fileRecordNumber=7167797&journalNumber=2017-09500&meetingRecordNumber=18647254
2) Startpromemoria för planläggning av Lövstaverket, del av Hässelby villastad 36:1 i stadsdelen Hässelby villastad, Dnr 2017-09500, 2018-05-02 (7105503_1_6.pdf)
https://etjanster.stockholm.se/Byggochplantjansten/PresentPlan/GetFile?fileRecordNumber=7105503&journalNumber=2017-09500&fileName=Tj%C3%A4nsteutl%C3%A5tande%2C%20Nya%20PBL
3) MKB Lövstaverket 7700866_2_6
https://etjanster.stockholm.se/Byggochplantjansten/PresentPlan/GetFile?fileRecordNumber=7700866&journalNumber=2017-09500&fileName=MKB%20L%C3%B6vstaverket%20S-Dp
4) Underlag för samråd, Stockholm Exergi, Lövsta, tillstånd enligt miljöbalken, 2018 https://www.stockholmexergi.se/content/uploads/2018/12/Samr%C3%A5dsunderlag-avgr%C3%A4nsningssamr%C3%A5d-L%C3%B6vsta-kraftv%C3%A4rmeverk.pdf
5) Information lämnad i förbindelse med möte hos Stockholm Exergi i Värtan 5 mars 2019
6) Utsläpp av ammoniak och lustgas från förbränningsanläggningar med SNCR/SCR, okt 2002
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8089-X.pdf
7) Inlägg av Professor Alexander Lyubartsev på Facebook/Bevara Lövstabadet och Lövsta båtklubb den 22 maj 2019
8) Högt miljöpris för den svenska sopimporten/Kraftigt ökade utsläpp av giftigt ämne http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/hogt-miljopris-for-sopimport/
9) Spridnings och depositionsberäkningar 7701126_2_6
https://etjanster.stockholm.se/Byggochplantjansten/PresentPlan/GetFile?fileRecordNumber=7701126&journalNumber=2017-09500&fileName=Spridnings-%20och%20depositionsber%C3%A4kningar
10) Förorenad mark 7700979_2_6
https://etjanster.stockholm.se/Byggochplantjansten/PresentPlan/GetFile?fileRecordNumber=7700979&journalNumber=2017-09500&fileName=F%C3%B6rorenad%20mark%20och%20hydrogeologi%2C%20PM
11) Underjordsförvar av flygaska, KTH 2012
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:765833/FULLTEXT01.pdf
12) ”Så undviker vi att skapa fler giftöar”
https://www.svd.se/sa-undviker-vi-att-skapa-fler-giftoar
13) Utsläpp av växthusgaser från utrikes sjöfart och flyg
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-utrikes-sjofart-och-flyg/
Läs gärna också:
https://stud.epsilon.slu.se/10345/1/johansson_k_170629.pdf
https://www.stockholmexergi.se/nyheter/stockholm-exergis-berakningsmetod-for-co2-utslapp-godkand-av-naturvardsverket/
https://www.forskning.se/2016/09/09/lustgas-en-av-ozonlagrets-varsta-fiender/