Enligt plan- och bygglagen (SFS 2010:900) ska olycksrisker beaktas i planprocessen för att tillgodose människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor. Denna riskbedömning avser att identifiera, analysera och värdera de risker som finns. Det ingår även att vid behov föreslå åtgärder och se över de skyddsavstånd som gäller enligt riktlinjer.

Enligt Länsstyrelsen i Stockholms läns riktlinjer ska riskerna med avseende på farligt gods beaktas vid framtagande av detaljplaner inom 150 meter från väg där det transporteras farligt gods. Lövstavägen som går intill planområdet är en rekommenderad sekundär transportled för farligt gods och därför ska riskerna som denna utgör utredas samt eventuella åtgärder föreslås.

Bostäder finns 200 – 250 meter från det planerade kraftvärmeverket 1)
Lövsta ligger i Hässelby beläget vid Mälaren i nordvästra Stockholm nära gränsen till Järfälla. Området ligger mellan Lövstavägen och Lövstatippens numera nedlagda och sluttäckta deponier. På området finns i nuläget en återvinningscentral samt verksamhet för freonåtervinning.

Närmaste bostadsområde ligger cirka 250 meter öster om det planerade kraftvärmeverket. Längs med strandlinjen mot Lövstafjärden finns en strandpromenad som består av en gång- och cykelväg. I området där kajen planeras att anläggas finns idag en småbåtshamn och en allmän badplats, Lövstabadet. Det finns även planer på att anlägga bostäder ca 200 m söder om kraftvärmeverket.

Kraftvärmeanläggningen planeras att anläggas i fastighetens norra del och kajen planeras att anläggas på den norra stranden. Tre parallella transportband kommer då att anläggas mellan kaj och anläggning för transport av bränsle.

Anläggningen omfattar en huvudbyggnad samt utrustning för mottagning, beredning och lagring av de olika bränsleslagen. Anläggning för bränslehantering, ballager och cisterner, är placerade mellan kajen och huvudbyggnaden.

I huvudbyggnaden finns pannanläggning med tillhörande kringsystem såsom ångturbin och rökgaskondensering. Rökgaskondensering är en metod för att utvinna värmeenergi ur rökgaser från förbränning. I huvudbyggnaden finns också en el-byggnad innehållande transformatorer och ställverk för matning av el till ingående utrustning, utrustning för fjärrvärmedistribution och annan hjälputrustning, ett kontor och en verkstad.

I anslutning till huvudbyggnaden finns två hetvattenpannor för fjärrvärmeproduktion. Utanför huvudbyggnaden ligger rökgasrening, silos för aska, skorsten, oljecisterner, ammoniaktank, ackumulatorer och expansionskärl.

Riktvärden för skyddsavstånd till förbränningsanläggningar enligt Boverket

*) Om hanteringen av fastbränsle inte ger störningar, till exempel genom inbyggnad, kan skyddsavståndet minskas i avsevärd mån.
**) Total tillförd effekt för det planerade verket är 620 MW, fördelat på 400 MW för den fastbränsleeldade kraftvärmeanläggningen och 220 MW för de oljeeldade hetvattenpannorna.

För att kunna ta emot den mängd bränsle som behövs kommer bränsletransporter (RDF och RT-flis) att ske med fartyg. En kaj och hamnanläggning planeras att anläggas vid Mälaren. På kajområdet anläggs en byggnad, inklusive verkstad, för personal som deltar vid lossning och underhåll av hamnanläggningen.

Risker för människor 1)
Inom anläggningen kommer till störst del personer vistas som är väl medvetna om anläggningens risker. Inom anläggningen kommer normalt ca 50 personer vistas. Det kan dock vistas andra personer i anläggningens närhet då planområdet ligger nära stränder, strandpromenader och naturområden. Viktiga målpunkter i närområdet omfattar naturområdet norr om detaljplanområdet, Riddersviks fältrittklubb söderut och Hässelby golf som ligger nära planområdet. Ca 180 meter nordost om planerad anläggning ligger Lövsta koloniträdgårdsförening.

Brand- och hälsofarliga ämnen 1)
De ämnen som förväntas finnas på området samt dess egenskaper och ungefärlig mängd framgår av nedanstående tabell.

Miljöfarliga och frätande ämnen bedöms inte påverka på längre avstånd. Däremot kommer kraftvärmeverket lagra och bränna RDF (Refuse Derived Fuel) och RT-flis (returträ). RDF och RT-flis är inte klassade som brandfarliga men då de är brännbara och förvaras i stor mängd, samt då det finns risk för självantändning av damm finns det en förhöjd brandrisk på anläggningen.

Transformatorer och högspänningsställverk 1)
Bränder i transformatorstationer är sällsynta, men i de fall transformatorerna innehåller brännbara oljor kan det ge kraftiga bränder som kan vara komplicerade att släcka. Fel i en transformator har i sällsynta fall även gett upphov till explosioner.

Enligt föreslagen situationsplan kommer högspänningsställverk placeras inomhus ca 50 m från anläggningens byggnad och ca 20 m från Lövstavägen (se plankartan på sidan 1). Detta ställverk innehåller ingen olja och högspänningsledningarna kommer vara förlagda under mark.

Stora risker vid släckning med skum 3) 4)
PFAS är ett samlingsnamn för drygt 4 700 långlivade miljögifter som bryts ner mycket långsamt eller inte alls. De samlas i djur- och människokroppar, där många av dem liknar naturliga fettsyror och kan börja blanda sig i en rad olika processer. Forskning pågår om exakt vilka konsekvenser detta kan få, men ett av de mest välutredda ämnena, PFOA, är reproduktionsstörande och misstänks vara cancerframkallande för människor, enligt Kemikalieinspektionen.

I vattentäkt efter vattentäkt upptäcks höga halter av PFAS. Omkring 300 000 svenskar kan ha exponerats för PFAS-halter över åtgärdsgränsen via dricksvatten från allmänna vattentäkter, enligt Naturvårdsverket 2016. Siffran väntas stiga, eftersom fler och fler föroreningar upptäcks och eftersom gränsvärdena förmodligen sänks.

Det finns brandskum utan PFAS men även det har starkt negativa miljöeffekter. Detta så kallade A-skum löser fettlösliga ämnen och ökar spridningen till grundvattnet av de miljögifter som uppstår i en brand. Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, avråder sedan 2016 från användning av alla sorters släckskum, i de fall där släckvattnet inte kan samlas upp.

Det framgår av Sweco’s riskbedömning för Lövstaverket1) att släckvattenutredningen (som vi inte tagit del av) inte är komplett och att någon brandskyddsutredning ännu inte är gjord.

Övriga risker 1)

Översvämning
Utöver ovan nämnda risker kan det finnas risk för översvämning av anläggningen vid t.ex. höjda havsnivåer och kraftig nederbörd. Detta då de dammar som planeras att anläggas för uppsamling av dagvatten skulle kunna bli översvämmade och därför inte klara av att samla upp vatten från anläggningen samt släckvatten vid brand. Förorenat vatten från området skulle då kunna spridas till Mälaren.

Det skulle även kunna finnas en risk att anläggningen påverkas negativt av starka stormar samt av mycket kalla eller varma temperaturförhållanden. Beroendet av fungerande transportvägar och fungerande transporter av bränsle har stor påverkan på anläggningens funktion men bedöms i nuläget inte påverka risknivån för närområdet.

Deponigas
Intill planområdet finns en täckt deponi. Det kan finnas en risk att deponigas bildas under marken vilken består till viss del av metan. Det finns exempel på olyckor där deponigas läckt in i byggnader och antänts vilket har lett till explosion.

Olycka med fartyg
Olycka med fartyg bedöms inte innebära en betydande påverkan på anläggningen eller omgivningen. Detta då det inte kommer gå annan trafik i närheten av området, eftersom småbåtshamnen kommer att avvecklas och sannolikheten för olycka med fartyg är då rimligtvis högre i övriga delar av Mälaren. En eventuell olycka med fartyg intill planområdet bedöms inte ge allvarliga konsekvenser då det inte transporteras olja eller annat farligt ämne.

Vägtransporter
Vägtransporter kommer att öka till och från området. Transporter av aska sker primärt med vägtransport. Transporter medför utsläpp till luft och buller och ökar risken för trafikolyckor på vägen till och från området. Framförallt bedöms mängden farligt gods på Lövstavägen öka i och med etableringen av kraftvärmeverket. Under den tid då det transporteras som mest via vägtransport kan det gå uppemot ca 30 transporter per dag till och från anläggningen. I snitt kommer dock ca 20 transporter per dag att ske. Detta motsvarar ca en transport i timmen där större delen är bortforsling av aska vilket inte klassas som farligt gods.

Lövstavägen är klassad som en rekommenderad sekundär led för farligt gods. Den största risken för anläggningen bedöms vara transporten av brandfarlig vätska, bränsle till anläggningen, vilket vid en olycka skulle kunna läcka ut och orsaka en pölbrand.

Stockholm Exergis sammanfattade riskbedömning 1)
De skyddsobjekt som identifierats är människors liv och hälsa i områdets närhet, vattenskydd för Mälaren samt naturmiljön. Riskkällorna för anläggningens påverkan på omgivningen är bland annat de brand- och hälsofarliga samt brännbara ämnen som hanteras och förvaras på anläggningen inklusive transformatorstation och högspänningsställverk. Riskkällor för omgivningens påverkan på anläggningen är brand- och hälsofarliga ämnen hos närliggande verksamheter, transport av farligt gods på Lövstavägen samt deponigas från den nedlagda deponin i Lövsta intill planområdet.

Den ökade trafiken bedöms inte medföra betydande riskökning och även risken från transformatorer och högspänningsställverk bedöms ligga på en acceptabel nivå om gällande regelverk och säkert brandskydd för dessa följs.

Omgivningens påverkan på anläggningen bedöms medföra att vissa riskreducerande åtgärder krävs främst med avseende på farligt gods. Fasader ska utföras i obrännbart material. Det ska vara möjligt att utrymma bort från Lövstavägen på ett säkert sätt och ventilation/friskluftsintag bör placeras högt och på sida som inte vetter mot Lövstavägen.

Det bedöms att anläggningen inte medför betydande risker för omgivningen på grund av de farliga ämnen som hanteras och används på området. Vidare bedöms risken från anläggningen på omgivningen, med hänsyn till olyckor och plötslig oväntad händelse, vara acceptabel. Det samma gäller för omgivningens riskpåverkan på anläggningen.

Våra slutsatser

Stora risker för Mälaren

Största risken i förbindelse med ett nytt stort kraftvärmeverk på Lövsta är dels att någon av de mycket stora mängderna av miljöfarliga material som kommer att finnas där kommer att läcka ut i dricksvattenrecipienten Mälaren genom en olycka eller på annat vis (exempelvis bristande underhåll). Alternativt att miljöfarliga föroreningar frigörs från marken, deponierna eller sediment från sjöbotten utanför på grund av olyckor, väderfenomen eller på annat vis (exempelvis fartygsolycka, skyfall eller klimatförändringar).

En enkel sökning på Google visar att det är relativt vanligt med bränder på kraftvärmeverk även i Sverige. Ofta är bränderna relaterade till transport och lagring av bränsle, men explosioner och bränder förekommer också i anslutning till pannor och turbiner. Det är dock mycket ovanligt att människor utanför anläggningarna kommer till direkt skada, men stora störningar i form av rök och lukt i lokalområdet är vanligt. I förbindelse med exempelvis släckningsarbeten kan det också uppstå stora störningar i lokaltrafiken.

Släckningsarbeten i förbindelse med den här typen av anläggningar medför också en stor risk då ofta någon typ av brandskum krävs. Även om anläggningen har försetts med uppsamlingsanordningar för släckvätskan, så kan ogynnsamt väder och/eller bristande underhåll göra att fördämningar riskerar att översvämmas. Mycket talar också för att brandskum är farligare än man tidigare trott. Toxikologen Mattias Öberg vid Karolinska Institutet säger4): ”Begränsad kunskap ska aldrig vara ett skäl att inte agera när det gäller miljö och hälsa. Redan nu vet vi tillräckligt för att skärpa åtgärdsgränserna för PFAS i dricksvatten”, säger han.

Den frekventa fartygstrafiken med bränsle till verket är också en stor risk för Mälaren. Fartygens propellrar riskerar att virvla upp giftigt sediment från sjöbottnen utanför Lövsta. Även om man muddrar (vilket i sig är en stor risk för miljön) och täcker bottnen utanför den tilltänkta kajen så kan man troligen inte helt eliminera risken, delvis för att även lakvatten med nya sediment kommer att läcka ut från deponierna.

Risker och osäkerheter i förbindelse med marken i Lövsta

Området i Lövsta där kraftvärmeverket förslås att byggas har tre gamla deponier, som nu är täckta, men som inte har något system för att hantera deponigas (metan och svavelväte, mm), som bildats där. Transportband med bränsle (RDF) kommer att passera helt intill deponier och ett stort hus för behandling av RDF kommer att ligga direkt på en del av marken där det tidigare har deponerats avfall (se illustrationen nedan).

Närheten till de stora täckta deponierna innebär en väsentlig risk under förutsättning att de två stora deponierna, som till en stor del ligger under vatten, inte helt har sanerats först, eller att åtminstone området för den nya anläggningen byggs på helt sanerad grund med en gastät avgränsning till deponierna.

Bränslet kan självantända under vissa förhållanden
Avfallsbaserat bränsle, exempelvis RDF men även RT-flis, är känt för att kunna självantända under vissa förhållanden. Bandtransportörer är också källa till osäkerhet då lager kan gå varma och material från avfallet kan orsaka gnistor eller varmgång vid kontakt med delar av transportbandet om balarna fått skador vid transporten.

Vägtransporterna kan under vissa omständigheter bli mycket mer omfattande
Planen är att alla bränsletransporter ska anlända med sjöfrakt. Under vissa omständigheter kan det visa sig omöjligt, exempelvis när det blir mycket kallt och isen fryser sig för tjock. Det skulle då sammanfalla med när behovet för kraft och värme är som störst. Då måste allt bränsle till verket komma med lastbil. Det skulle troligen innebära 4 – 5 gånger fler lastbilstransporter per dag.

Referenser:

1) Riskbedömning Lövsta: https://etjanster.stockholm.se/Byggochplantjansten/PresentPlan/GetFile?fileRecordNumber=7701091&journalNumber=2017-09500&fileName=Riskbed%C3%B6mning

2) Boverket riktlinjer från 1995: https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/1995/battre-plats-for-arbete.pdf (sid. 129-130). OBS! Dessa riktlinjer tillämpas inte längre strikt, utan Boverket hänvisar också till MSB:s ”Handbok för riskanalys”

3) Sveriges Natur: Skumt skum när räddningstjänsten släcker bränder med PFAS http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/skumt-skum-nar-raddningstjansten-slacker-brander-med-pfas/

4) Sveriges Natur: Fler och fler PFAS-förorenade vattentäkter http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/fler-och-fler-pfas-fororenade-vattentakter/

Läs gärna också:

SVT Nyheter: Försvarsmakten stäms på 225 miljoner kronor https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/stammer-forsvarsmakten-pa-225-miljoner-kronor

Hem & Hyra: Vattenverket i Valbo har landets högsta PFAS-värden https://www.hemhyra.se/nyheter/gavle-vattnet-valbo-hogt-nytt-riktvarde/