I Lövsta har olika typer av avfallsverksamhet pågått under en lång tid och stora delar av marken i området är kraftigt förorenad. En tidigare vik av Mälaren utanför Lövsta har efter hand fyllts ut med avfall och skapat en ny strandlinje. I området finns idag tre täckta deponier varav två ligger på gammal sjöbotten.

Nytt stort kraftvärmeverk planeras mellan deponihögarna
Ett kraftvärmeverk planeras nu att uppföras inom området. Delar av den nya anläggningen planeras ligga mellan de gamla deponierna vilket framgår av nedanstående bild.

Bildkälla: Stockholm Exergi, underlag för samråd, dec. 2018

100 år av deponering av hushållssopor och latrin ¹⁾

Hantering och deponering av avfall har genomförts inom området under mer än ett sekel. Detaljerade uppgifter kring vad som deponerats var och när, och därmed avfallets utbredning och heterogenitet, saknas i dagsläget. Föroreningssituationen bedöms omfatta stora haltvariationer i både vertikal- och horisontalled. 

Deponierna är utfyllda med massor av varierande mäktighet och innehåll, alltifrån hushållsavfall och rivningsmaterial till slam och aska. Krossat berg som använts till stabilisering återfinns i den västra deponin.  

Stora delar av den i Mälaren utfyllda marken har sluttäckts enligt deponiförordningen 2001:512 ⁴⁾. Den västra tippen sluttäcktes under den senare hälften av 1990-talet. Den östra tippen sluttäcktes mellan åren 2007 och 2009 och den norra tippen mellan 2009 och 2010.  

För Norra deponin samlas vatten, som avleds via dränerande skikt ovanför sluttäckningen, upp i stenfyllda diken längs deponins släntfot och avleds till Mälaren (NCC, 2010). För Östra deponin sker uppsamlingen av vatten sannolikt på liknande sätt då Norra och Östra deponin sluttäcktes ungefär samtidigt. För Västra deponin saknas uppgifter om sluttäckning och hanteringen av vatten.  

Deponierna saknar system för hantering av lakvatten.
(lakvatten är vatten som passerar genom en deponi, exempelvis regnvatten och grundvatten, och som ofta är förorenat, till exempel av tungmetaller och salter).

Inget deponigasningssystem finns installerat i deponierna.
(deponigasningssystem är till för uppsamling och avledning av brännbar och giftig gas som bildats).

Deponierna saknar geologiska barriärer i enlighet med deponiförordningen 2001:512.
(geologisk barriär är en naturlig eller konstgjord tät avgränsning).

Mellan deponierna finns delvis hårdgjorda, asfalterade ytor som underlagras av fyllnadsmassor och deponerat avfall. Deponimäktigheten uppgår som mest till ca 20 m under vatten och en mindre del av det deponerade avfallet ligger över den mättade zonen.  

Deponins östra och västra kanter mot Mälaren utgörs av en lättgenomsläpplig sprängstensbank som anlades under 1960-talet och början av 70-talet i syfte att stabilisera deponiområdet. Sprängstensvallens fot, på mellan 25 och 30 meters djup, överlagrar postglacial lera som i sin tur överlagrar en västerut successivt allt mäktigare glaciallera. Vallen har sannolikt även trängt ned helt eller delvis genom underliggande kohesionsjord. Även inne i deponikropparna förekommer ett nätverk av sprängstensvallar. Dessa vallar har anlagts i stabiliseringssyfte och i etapper allt eftersom utfyllnaden växt ut i Mälaren.

Här ligger det obehandlade sopor från Stockholm sedan mer än 90 år (Bildkälla: Stockholm Exergi)

När Mälarens vattenstånd höjs eller sänks så påverkas grundvattennivåerna inne i den utfyllda delen av deponiområdet hydrauliskt genom att också höjas eller sänkas. Nivåförändringen inne i deponin motsvarar en viss volym vatten i deponimaterialets porvolym. En lika stor volym vatten måste röra sig in eller ut mellan avfallsmassorna inne i deponin och Mälaren. Denna transport av vatten sker i kontaktzonen mellan Mälaren och deponin.

Kontaktzonen mellan Mälaren och deponin är stor. Detta beror på en relativt lång strandlinje, sett till deponiområdet, den djupa deponikanten mot Mälaren och de genomsläppliga sprängstensvallarna längs strandlinjen, vilka sträcker sig långt in i deponin. Sprängstensvallarna antas här att snarast verka som en del av Mälaren och att därför bidra till att skapa en extra stor kontaktzon mellan avfallsmassorna inne i deponierna och Mälaren. Den stora kontaktzonen tillsammans med de genomsläppliga avfallsmassorna inne i deponierna gör att Mälarens tryckförändringar snabbt fortplantas i deponin.  

Baserat på Swecos utredning i samrådsunderlaget för detaljplanen framgår det att Mälarens vatten kan passera fritt in och ut av de två största deponierna enligt nedanstående figur.

Förenklat sett innebär nivåförändringen i Mälaren en förskjutning av de rådande grundvattennivåerna inne i deponierna, varför grundvattnets flöde och riktning inte påverkas i större utsträckning. I praktiken slår dock tryckförändringen igenom i olika geologiska enheter med olika fördröjning, vilket leder till en komplex strömningsbild tills dess att jämvikt uppnås. I grundvattensystem råder dock sällan eller aldrig jämvikt p.g.a. bl.a. varierande grundvattenbildning och varierande ytvattennivåer. 

Den stora kontaktzonen mot Mälaren innebär att den verkliga transporten av vatten mellan sjön och avfallsmassorna inne i deponin sker i en begränsad del av deponin i zonen närmast mot sprängstensvallarna och Mälaren.

Marken är kraftigt förorenad ¹⁾
Det har påvisats höga halter av föroreningar i mark, grundvatten och sediment i området. Det finns halter över den utvärderingsgrund som använts för följande ämnen i grundvatten; summa PCB, nitratkväve, aluminium, mangan, bly, arsenik, nickel, ammoniumkväve samt punktvis också höga halter av oljeföroreningar. Utvärderingen är baserad på Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. 

I en undersökning från 2014 beskrivs att tungmetaller utgör den största föroreningen, samt att organiska föroreningar (PAH, alifater, aromater, PCB, dioxiner) förekommer i liten utsträckning och bedöms inte ge upphov till ytterligare mängder förorenade massor. Även oljor, lösningsmedel, bekämpningsmedel och flamskyddsmedel har påträffats (Geosigma, 2014). Jord- och grundvattenprovtagning i föreliggande undersökning konfirmerade att området är starkt förorenat. 

Grundvattnet rinner igenom deponierna ¹⁾

Det beräknade totala grundvattenflödet genom deponiområdet är idag av storleksordningen drygt 1 l/s. Vid en framtida utökning av sluttäckningen och andelen hårdgjorda ytor inom området kommer grundvattenflödet att minska.  

För grundvattenmagasinen inom Lövsta deponiområde utgör Mälaren en hydraulisk gräns längs deponiområdets västra och sydvästra gräns. Sjöns vattenstånd har därför avgörande betydelse för grundvattennivåerna i området. Mälaren är reglerad enligt nuvarande regleringsstrategi sedan år 1968 och nivåerna varierar mellan +0,41 m (RH2000, lägsta vattenstånd; LLW) och +1,42 m (RH2000, högsta vattenstånd; HHW) med ett medelvattenstånd på +0,86 m (RH2000) (SMHI – Fakta om Mälaren, 2018).

Deponigas bildas under där marken täckts ¹⁾

Med förtätningen av markytan finns det en ökad risk att eventuell deponigas som tidigare ventilerats fritt ur marken ansamlas under där marken täckts vilket kan leda till att ett gastryck byggs upp. Gasen kan också tvingas hitta nya vägar ut ur marken vilket kan leda till att den kan spridas till omgivningarna, i värsta fall på ett osäkert sätt. Det finns även en risk att gas tar sig in i byggnader, om inte rätt åtgärder vidtas (Sweco, 2018f. PM – Deponigasmätning Lövsta).

(Vad som kan hända om man bygger på en gammal deponi framgår av länken nedan. Ett stort köpcentrum byggdes i Chichester, Storbritannien, på en gammal deponi, metangasen antändes och allt brann ner. https://www.youtube.com/watch?v=pjiPWI2ehmc )

Ingen riskklassning har genomförts ²⁾

Ingen formell riskklassning har gjorts av stadens nedlagda tippar. En riskbedömning har dock gjorts dels på grund av kännedomen om vad som lagts i tipparna och dels på grund av resultatet av tidigare provtagningar och man bedömde att behovet av åtgärder var störst för tipparna i Lövsta och Skrubba. En sluttäckning är vanligen mycket kostnadskrävande, Skrubbatippen och Lövstatipparna har sluttäckts till stor del med hjälp av s.k. miljömiljardspengar.

Slutsatser

Deponierna i Lövsta utgör en mycket stor risk för dricksvattentäkten i östra Mälaren. Mer än två millioner människor är beroende av råvatten från Mälaren och det närmaste vattenreningsverket är bara 4 kilometer uppströms i Järfälla och ett annat är 6,5 kilometer bort nerströms på Lovön. Speciellt de två deponierna med gamla sopor och latrin, som till största delen ligger under vatten, är problematiska då de i cykler släpper ut föroreningar genom sprängstensvallarna genom den pumpeffekt som uppstår när Mälarens vattennivå stiger och sjunker. Grundvattnet från land bidrar till att fylla på med föroreningar till randzonen mot Mälaren.

Den så kallade sluttäckningen^*) kan också innebära en risk genom att tryckvariationer orsakade av varierande vattennivå i Mälaren ömsom pressar upp gas och ömsom suger ner taket i de två deponierna som ligger på sjöbotten. Slutligen finns det risk att gas bildas (metan, svavelväte, mm) hela tiden i de gamla deponierna.

Det finns vidare en betydande risk för att sjöbotten utanför deponierna³⁾ påverkas av den planerade fartygstrafiken³⁾och andra aktiviteter, exempelvis muddring. Vibrationer och vattenströmmar från fartygspropellrar riskerar att inducera skred genom att leran utanför sprängstensvallarna förlorar bärighet och därmed orsakar att vallen och sediment glider nerför den branta berggrunden, samt att föroreningar och giftigt slam virvlas upp och sprids i dricksvattentäkten Mälaren.

*) Det är tveksamt om deponierna kan anses ”sluttäckta” enligt deponiförordningen 2001:512, då förordningen enbart beskriver deponier på fast mark. Deponier på fast mark kan arrangeras så att man kan förhindra spridning av föroreningar, inklusive lakvatten, vilket inte är fallet för Lövsta.

Referenser:

1. Dokumentet Förorenad mark i Stadsbyggnadskontorets samrådsunderlag, april 2019  http://insynsbk.stockholm.se/templates/main/pages/xGetDocument.aspx?FileId=7700979&FileName=7700979_2_6.PDF&DataSource=2&JournalNumber=2017-09500
   
   
2. Naturvårdsverkets vägledning om inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda deponier  https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=96101
   
   
3. Undersökningar av Mälarens botten utanför Lövsta, SGU 2012 http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/vp/mal/SGU_2012_sedimentrapport_Lovsta.pdf
   
   
4. Förordning (2001:512) om deponering av avfall
   https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2001512-om-deponering-av-avfall_sfs-2001-512