Vattenområdet utanför Lövsta ingår i Östra Mälaren Vattenskyddsområde. Lövsta ligger uppströms ca 6,5 km från Lovö vattenverk. Vattenområdet utanför Lövsta har av Länsstyrelsen klassats som ”Mycket stor risk” när det gäller miljöpåverkan. 1)
Soptippen vid Lövsta 2) 4)
Sedan slutet av 1800-talet har Stockholms Stad hanterat och förbränt hushållsavfall och annat avfall i Lövsta. Omfattande utfyllnader i Mälaren med olika typer av avfall, i huvudsak slagg och aska från förbränning av avfall men också deponering av hushållsavfall, har i omgångar genomförts i viken vilket har skapat en ny strandlinje.
Figur 2. Ursprunglig strandlinje och succesiva utfyllnader i Lövsta, Golder 2002
Utfyllnaden består av många olika typer av avfall som ligger på gyttja och lera ovan berg. Berggrundens nivå kan variera avsevärt inom relativt korta avstånd. Avfallet är mycket genomsläppligt och de tekniska egenskaperna avgör risken för sättningar och stabilitet. Avrinningen sker generellt mot Mälaren, d.v.s. allt vatten inom det aktuella området hamnar förr eller senare i Mälaren.
Den nuvarande strandlinjen utgörs av en sprängstensvall som lades ut på 1960- och början av 1970-talet för att stabilisera tippområdet. Innanför sprängstensvallen ligger tippmassor i form av aska, slagg och obehandlade sopor från den tid då avfallshanteringen pågick vid Lövsta.
Sprängstensvallens utsida sluttar brant, mellan 35-400, ut mot Lövstafjärden. Vid släntfoten, på mellan 25 och 30 m djup, vidtar lera från inlandsisen vilken sedan överlagras av en successivt allt mäktigare finkornig lera ut mot Lövstafjärdens mitt, där vattendjupet är omkring 50 m. I stort sett hela bottenområdet utanför Lövsta gamla deponiområde är påverkat av grunda skred och utglidningar som sannolikhet uppkommit i samband med sprängstenvallens byggnad och de sprängningar som då genomfördes för att få vallen att sätta sig.
Skreden har medfört att aska, slagg, obehandlade sopor och sjunkna pråmar i det yttre tippområdet och strandzonen har förts mellan 50 och 250 meter ut från tippområdet och deponerats över Lövstafjärdens tidigare botten i området.
Undersökning av botten utanför Lövsta 2)
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har undersökt Mälarens botten utanför Lövsta gamla deponiområde i Hässelby. Undersökningarna var inriktade på att undersöka sedimentlagerföljden och sedimenttyperna samt om möjligt försöka fastlägga djup till fast botten (berg eller morän) inför Fortums planer på att låta anlägga en energihamn utmed en del av det gamla deponiområdets strand mot Lövstafjärden i Mälaren.
Bland annat så uppmättes mycket höga halter av kadmium, koppar, kvicksilver, bly och zink i ytsedimenten från skredmassorna som innehöll sopor. Även de organiska miljögifterna PCB och HCB uppvisade mycket höga halter. Halterna av PCB och bekämpningsmedlen HCH, klordaner och DDT i de djupare skikten av sedimenten är höga eller mycket höga.
Botten utanför Lövsta gamla deponiområde med brant sluttande sprängstensfyllnad
längs strandlinjen och skredpåverkad lerbotten därutanför. Terrängmodell uppmätt
med multibeamekolod av SGU i november 2011
Sedimentundersökningarna visar att de saneringsåtgärder och upphörande av verksamheter inom Lövsta gamla deponiområde resulterat i kraftigt minskade utsläpp till Lövstafjärden. Dock visar de ytligaste recenta sedimenten i Lövstafjärden att belastningen av metaller och organiska miljögifter inte helt upphört och att belastningen är högre nära Lövsta gamla deponiområde. Detta kan tyda på ett fortsatt men mindre läckage än tidigare från detta område och sannolikt också från SAKAB-området. För att klarlägga orsakerna bör grundvattenströmningarna genom berörda områden utredas ytterligare. Det kan inte heller uteslutas att de sopor som skredat ut i Lövstafjärden också bidrar.
Sluttäckning av Lövstatippen 6)
Tippen i Lövsta utgörs av tre delområden. Den västra tippen täcktes över med tätskikt redan år 2000. Dåvarande Renhållningsförvaltningen (nuvarande Trafikkontoret) hade erhållit medel från Miljömiljarden för slutbehandling av området. Under 2007-2008 har östra tippen täckts över med ett tätskikt. Båda dessa tippar utgörs av utfyllnader i Mälaren. Det går därför inte att helt förhindra kontakt med Mälarvattnet. Norra tippen ligger dock ovanför den gamla strandlinjen.
Avsikten var att hela strandkanten vid västra och östra tippen skulle skos för att undvika stranderosion. När detta blev genomfört kunde delar av det sluttäckta området utvecklas med den strandpromenad som staden önskat längs Mälarens strand.
Övertäckning/asfaltering av området blev slutfört under 2011.
Förstärkning av sprängstensvall 3)
Verksamhetsansvaret för och inkapslingen av deponierna åligger Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). För att kontrollera status på och hantera deponierna över tid har SVOA ett pågående kontrollprogram för dessa.
Enligt markanvisningen till Stockholm Exergi så ska sprängstensvallen förstärkas inom den sträcka som berörs av deras planerade kajkonstruktion. Utredningar har visat att övriga delar av vallen också kan behöva förstärkas. Ytterligare geotekniska utredningar kommer därför att krävas för att utreda stabiliteten och åtgärdsbehov. En förstärkning med tät spont kan medföra påverkan på grundvattensituationen, vilket också behöver utredas. I tillståndsansökan kommer säkerheten mot skred att behöva klarläggas, men även risken för läckage från deponin till Mälaren som är en dricksvattentäkt.
Stockholm Exergi planerar ett antal åtgärder 4)
För att förhindra risken för spridning av förorenat sediment i samband med båttransport och propellerrörelser avses delar av botten muddras och/eller täckas. Kajen kommer att grundläggas med hjälp av pålning och området där kajen ansluter mot land kommer att stabiliseras med en spont. Hantering av sediment vid muddring samt åtgärder för att minska spridning av föroreningar vid eventuell grumling kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen.
Ökad fartygstrafik ökar riskerna för Mälaren
Hässelbyverket har idag ca 150 fartygsanlöp per år. Lövstaverket anges att i sin första fas ha 300 anlöp per år som kommer att öka när verket byggs ut vidare. 4) 5)
Slutsatser
Lövstaområdet, inklusive Mälaren utanför, är ett av de mest förorenade områdena i Stockholmsregionen. Det finns stora mängder miljöfarliga ämnen lagrade i de gamla deponierna och i sediment på sjöbotten långt utanför invallningarna.
Ett par av deponierna med bland annat obehandlat avfall och hushållssopor är sluttäkta men ligger delvis under vatten utan att ha något membran undertill som kan stoppa läckage till Mälaren.
Spridning av förorenat sediment i samband med båttransport och propellerrörelser kan inte uteslutas även om åtgärder som muddring och täckande av delar av botten genomförs.
Grundstötningar och därmed följande utsläpp är en annan osäkerhet som ökar, samt övriga utsläpp från fartyg. Det finns uppgifter om att inte alla fartyg följer de bestämmelser som finns om utsläpp, inklusive att de använder otillåten högsvavligt bränsle.
Referenser:
- LstAB Länskarta Stockholms län, länk:
https://ext-geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=
d1b3761e5e944f129a698acc7e7ed183 - Undersökningar av Mälarens botten utanför Lövsta, SGU 2012
http://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/vp/mal/SGU_2012_
sedimentrapport_Lovsta.pdf - Markanvisning för energiproduktionsanläggning, Exploateringskontoret, Tjänsteutlåtande Dnr E2018-01106, 2018-04-11 (Sida 2, 3, 4 & 12) https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1931359
- Underlag för samråd, Stockholm Exergi, Lövsta, tillstånd enligt miljöbalken, 2018 https://www.stockholmexergi.se/content/uploads/2018/12/Samr%C3%A5dsunderlag-avgr%C3%A4nsningssamr%C3%A5d-L%C3%B6vsta-kraftv%C3%A4rmeverk.pdf
- Deldom i Mark & Miljödomstolen i Nacka 2011-11-18 (Sid 17) https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=96744
- http://miljobarometern.stockholm.se/vatten/sjoar/gorvaln/sluttackning-av-lovstatippen/
Läs gärna också:
https://www.norrvatten.se/contentassets/11b56266f1fe4d3b9855c658bc654200/lst_foreskrifter.pdf
http://docplayer.se/15386439-Vatten-och-sedimentundersokningar-i-ostra-malaren-2012.html